Distansförhållande.
2010-05-12 / 16:42:18
Är något jag en gång i mitt liv testat på. Och älskade det.
Jag föredrog distansförhållande en tid, man tröttnade inte på varandra lika snabbt.
Jag och Ben var tillsammans i 1½ år på distansförhållande, jag studerade o jobbade
i Finland och Ben bodde o jobbade i Grekland.. Jag åkte till grekland då jag hade ledigt.
han åkte till Finland när han hade ledigt. Men det kunde ändå gå 1 månad innan vi sågs.
Men vi var kära som aldrig förr. Även ibland trodde man ju att Ben kunde ha någon annan
där, men nej han har aldrig haft det, o det litar jag på. <3
Men nu har han varit borta 1 dag, och jag saknar honom redan. Visst är det ju skönt
med lugn och ro, men helt annan känsla när man har barn, man får inte den där lugn
och ron man vill ha, så det brukar alltid vara skönt med en extra hand, o det är den
jag får av Ben, extra handen som hjälper till väldigt mycket ! :) <3 Han är snart hemma.
Jag tycker att man skall våga ta chansen o ha ett distansförhållande, varför förstöra ett förhållande bara för att man bor en bit från varandra, det kan ju ändå fungera hur bra som helst. Bara man litar på varandra och vågar ta chansen. Ta chansen man mistar ingenting på den, det är jag riktigt säker på. Tror ni alla som testat eller kommer göra det, kommer bli riktigt förvånade hur bra det går. Ni kommer älska distansförhållande. <3
Kommentarer!